Pessoabett
Pessoabettet är från början ett körbett, ett såkallat "gagbett". Namnet, eller smeknamnet Pessoa kommer från att Nelson Pessoa började använda det, det egentliga namnet är Dutch Gag. Gag betyder munkavle, så Pessoabettets rätta namn är Holländsk Munkavle.
Hur fungerar då ett pessoabett?
När du tar i tygeln sker detta: mundelen dras upp mot mungipan/tänderna, samtidigt som sidodelarnas rotation gör att nackstycket dras nedåt. Alltså:
Det trycker i nacken genom att sidostyckena kommer att spännas och för att undkomma det kommer hästen att vilja sänka huvudet (i hästens nacke finns det otroligt mycket nerver). Om man jämför just den delen av bettets påverkan med ett vanligt tvådelat där sidostyckena istället slakar när du tar i bettet är skillnaden stor. Pessoabettet trycks även upp mot gomtaket och uppåt mot hästens tänder (då den vanligaste konstruktionen är tvådelad), vilket gör att hästen vill höja huvudet. Pessoabettet ger alltså dubbla signaler.
Eftersom att det dessutom inte finns någon kedja dras bettet upp i hästens mungipa, utan någon begränsning. När detta sker kan hästen få sår- och tryckskador på gomtak, tänder och även mungipor. Nypskador är också väldigt vanliga då mundelen förflyttas långt på bettringen. Bettet är inte bra för tänderna på hästar därför att det rör sig så mycket i munnen och kan vid ett kraftigt/hastigt drag till och med slå sönder tänderna.
När du har några gram i din hand, känner hästen betydligt mer.
Reaktionerna från hästen rent fysiskt blir alltså:
Halsen kortas av då alla halsmuskler spänns på samma gång, ryggen sänks, bakdelen hamnar bakom kroppen, bogen låser sig och frambenen får röra sig större och statiskt för att ta sig framåt. För ett otränat öga ser det alltså ut som att hästen kröker fint på nacken och rör sig med spektakulära frambensrörelser.
Det går inte att få pessoat till ett stångbett genom att sätta på en kedja. Bettet är fortfarande överrörligt, så kedjan kommer bara att hamna fel och nypa hästen, vilket leder till ännu mer obehag. Det enda sättet att få ett pessoabett "bra", är genom att sätta både nackstycke och tyglar i den stora ringen. Inte särskilt praktiskt, eller hur? Det går heller inte att säga "inget bett är skarpare än handen som håller i det" gällande pessoat. Det är som att säga att man kan rida med en såg i hästens mun, bara man har mjuk hand. Bettet ger dubbla signaler till hästen, "lurar" ryttaren och är svårt att ge eftergift med. Oavsett hur mjuk du är i handen kommer bettet ändå att motverka dig.
Hur fungerar då ett pessoabett?
När du tar i tygeln sker detta: mundelen dras upp mot mungipan/tänderna, samtidigt som sidodelarnas rotation gör att nackstycket dras nedåt. Alltså:
Det trycker i nacken genom att sidostyckena kommer att spännas och för att undkomma det kommer hästen att vilja sänka huvudet (i hästens nacke finns det otroligt mycket nerver). Om man jämför just den delen av bettets påverkan med ett vanligt tvådelat där sidostyckena istället slakar när du tar i bettet är skillnaden stor. Pessoabettet trycks även upp mot gomtaket och uppåt mot hästens tänder (då den vanligaste konstruktionen är tvådelad), vilket gör att hästen vill höja huvudet. Pessoabettet ger alltså dubbla signaler.
Eftersom att det dessutom inte finns någon kedja dras bettet upp i hästens mungipa, utan någon begränsning. När detta sker kan hästen få sår- och tryckskador på gomtak, tänder och även mungipor. Nypskador är också väldigt vanliga då mundelen förflyttas långt på bettringen. Bettet är inte bra för tänderna på hästar därför att det rör sig så mycket i munnen och kan vid ett kraftigt/hastigt drag till och med slå sönder tänderna.
När du har några gram i din hand, känner hästen betydligt mer.
Reaktionerna från hästen rent fysiskt blir alltså:
Halsen kortas av då alla halsmuskler spänns på samma gång, ryggen sänks, bakdelen hamnar bakom kroppen, bogen låser sig och frambenen får röra sig större och statiskt för att ta sig framåt. För ett otränat öga ser det alltså ut som att hästen kröker fint på nacken och rör sig med spektakulära frambensrörelser.
Det går inte att få pessoat till ett stångbett genom att sätta på en kedja. Bettet är fortfarande överrörligt, så kedjan kommer bara att hamna fel och nypa hästen, vilket leder till ännu mer obehag. Det enda sättet att få ett pessoabett "bra", är genom att sätta både nackstycke och tyglar i den stora ringen. Inte särskilt praktiskt, eller hur? Det går heller inte att säga "inget bett är skarpare än handen som håller i det" gällande pessoat. Det är som att säga att man kan rida med en såg i hästens mun, bara man har mjuk hand. Bettet ger dubbla signaler till hästen, "lurar" ryttaren och är svårt att ge eftergift med. Oavsett hur mjuk du är i handen kommer bettet ändå att motverka dig.
Och slutligen
Missbrukande av bett är aldrig bra men faktum är att pessoabettet aldrig är bra på grund av dess funktion och den reaktion och de skador det orsakar hästen. Ofta är det så enkelt som så att de som väljer att rida på pessoabett inte vet om dess funktion, man kan inte veta allt! En hästmänniska som förstått funktionen hos ett pessoabett skulle dock aldrig vilja stoppa det i en hästmun och jag hoppas att denna text givit dej den förståelsen!
Kommentarer
Trackback
