Saga, Fabel och Kristin

Kristin är en bardomsvän till mig, och förra året innan hon bröt benet hjälpte jag henne lite med hennes dräktiga sto Saga. Skrev ett inlägg om det men tänkte friska upp det. Saga är ett 9årigt fjordsto, hon är väl i princip som en fjording är. Envis, envis och ännu mer envis. Förra året gjorde vi bara vanliga ledövningar samt började smått med spansk skritt. Alltså stanna, backa och att följa med. Kristin bröt tyvärr benet och det blev lagt på is, fast man såg en stor skillnad den gången från början av passet till slutet. Saga lyssnar nu mera på stanna, backa osv. Fast hon behöver vara mer alert i sitt tänkande och i kroppen.
Ett tips när hästen är lite småseg är att börja kräva att saker ska ske snabbt när man ber dom om det. Det är samma sak i hagen hos hästarna, du ser ju inte ledarhästen be snällt 5 gånger om en av dom andra hästarna kan flytta på sig. Det sker per automatik, och man kan inte förvänta sig att få respekt från hästen om man inte kräver det. Men man får aldrig glömma att respektera hästen tillbaka!
Saga har numera ett föl vid sidan om, ett halvår gammalt hingstföl som heter Fabel. Jättecharmig liten krabat som gärna myser men naffsar lite för mycket. Vi arbetade med att precis som vi gjorde med Saga förra året, ledträna. Och eftersom det var första gången för Fabel så sätter han ju emot och ifrågasatte det mesta i början, efter en stund ändrade han sig jättemycket och det var många tuggningar där i mellan.(tuggningar= underkastelse och visar att hästen är bekväm med situationen).
Kristin ledde honom i slutet, och jag måste säga att hon har lärt sig mycket det senaste året, om när hon ska korrigera och att läsa hästens kroppsspråk. Det märks väl när en människa kan läsa av hästens kroppsspråk, bara i sättet hur man leder hästen och korrigerar den. Det Kristin blivit mycket bättre på är att läsa hästen och att korrigera den rätt, hon har lärt sig att säga ifrån lite mer men behöver ytterligare kunna säga ifrån mer när det väl behövs för att hästen ska kunna lyssna bättre och inte trampa över henne. Hon är lite för snäll helt enkelt, men det är som man säger. Så man beter sig mot hästen speglar också oftast hur man är mot människor,
Det Fabel behöver öva mer på är att absolut inte gå framför och liksom bara helt enkelt fortsätta att öva på det vi övade på sist, så kommer han bli en riktigt lyhörd pojke en dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0